lördag 24 februari 2018

Bakom Boken - "Hjärtslaget i Rosengädda"

Intervju med Emma Hamberg


Foto: Emma Hamberg
Jag har mött Emma flera gånger på Bokmässan i Göteborg och pratat. Men just nu inför denna intervju, hade Emma fullt upp och vi bestämde oss för att göra en mailintervju i stället.
En person med så mycket järn i elden att man inte kan låta bli att bli väldigt nyfiken...

Vem är hon egentligen, Bakom Boken?









Tre ord för att beskriva dig själv?

Snabb som en iller, sjukligt positiv och lite för snäll.

Vad fick dig att börja skriva böcker från allra första början?

Jag har ju alltid skrivit och tecknat. Alltså, verkligen ALLTID. Redan innan jag kunde skriva så skrev jag. Men min allra första bok, som gavs ut på förlag var Generation smurf. Den skrev jag tillsammans med Johanna Swanberg och den var en blinkning till Generation X, och handlade om generationen som är född på 70-talet. Det var faktiskt ett rent beställningsjobb från Abbe Bonnier som tyckte vi var klockrena för att skriva den boken, som de två unga mediaprofiler vi var. Den var hysteriskt rolig att göra. Och än idag när jag läser den blir jag varm i magen.

Vad har du för utbildning i att skriva?

Absolut ingen. Jag är utbildad till illustratör. Och det är serietecknare jag är från början. Min utbildning inom att skriva är att jag helt enkelt läst massor och skrivit ännu mer, av ren lust. När jag var drygt 20 började jag arbeta för Vecko-Revyn som serietecknare med "Singel i stan". Och då tyckte Amelia Adamo, som var min chef, att jag skulle prova på att skriva för tidningen också. Så jag blev krönikör där och fick även gå som ”trainee”, vilket är en briljant idé. Jag var ung, skrev för Vecko-Revyn och en äldre journalist på tidningen läste allt jag gjorde, kom med kommentarer, pepp och åthutningar. Bästa skolan!

Hur fick du idén till bokserien ”Rosengädda”?

Det hela började faktiskt med att jag träffade en kvinna, som på riktigt hade ekorrar i sin bh. En spektakulär kvinna som jag inte kunde få nog av. Jag ville veta allt om henne! Samtidigt som det dök upp en annan kvinna i mitt liv. En människa som kunde blivit statsminister om hon bara blivit kärleksfullt vattnad som barn. Så smart, men helt utan nycklar i hur man kan leva sitt eget liv fullt ut. Så jag började fantisera om hur det skulle bli om de där två brudarna råkade på varandra. Hur de skulle kunna rädda varandra. Så började det.

Berätta om karaktärerna, vilka får man möta i Rosengädda?

Åh… Var ska jag börja? Jag kan starta med att säga att alla mina karaktärer i Rosengädda bygger på verkliga människor. Det var ett nytt sätt att skriva på som jag var nyfiken över. För verkligheten är alltid, alltid mer spännande än dikten. Jag får ofta tona ner sanna händelser när jag skriver om dem, för att de inte ska bli för overkliga. Så den olyckliga brandmannen Johnny, frankofilen Bror, korvkiosk-Tessan, ekorrs-Jane, förföraren Rafael och läkaren Farbod, de är alla riktiga människor på andra sidan romanen.

Hur ser din skrivprocess ut? En vanlig skrivdag?

Jag går upp med min yngsta dotter och käkar frukost. Sedan dammar jag av mig själv och börjar skriva klockan 9. Jag är som smartast på morgonen, sedan blir jag bara mer och mer korkad ju närmare kvällen det nalkas. Så jag brukar skriva effektivt fram till 12.30, äta lunch, ta en promenad och sedan komma hem för att skriva lite till, samt läsa igenom det jag fått ihop. Sedan börjar det drälla in en massa ungar och det ska lagas middag och ja, jag är ju inte Ernest Hemingway precis som bara kunde skriva och dricka drinkar dygnet runt. Ensamstående mamma och författare kräver jävligt snabbt skrivande under få timmar! Så har jag alltid arbetat.

Foto: Jenny Grimsgård

Hur lång tid tar det generellt från idé till färdig bok?

Ungefär ett år skulle jag säga. Från att idén kommer till boken står i bokhandeln.

Hur många böcker har du skrivit? Genre?

Jag har skrivit två fackböcker (en om ungdomar och sex samt den där "Generation smurf"), två ungdomsromaner, sju kokböcker och sju vuxenromaner. Och där i mellan har jag skrivit film och tv-seriemanus också. Allt är i genren feelgood skulle jag säga. Det är där jag huserar!

Om man endast håller sig till dina romaner – vad är den största skillnaden mellan din första och senaste bok? På vilket sätt har du utvecklas som författare?

Mina första romaner är väldigt mycket effektivare skrivna. Pang på rödbetan och sedan full fart mot mål. Och ofta i jag-form. Sedan har det blivit längre och längre böcker, där jag vågat vila lite mer i historierna. Och själva historierna numera är större, innefattar maffigare världar och fler konflikter att hålla reda på. Men jag kan börja längta tillbaka till den där snabba och orädda formen. Ska nog prova på den igen nästa gång. Eller en tredje form som jag inte provat på än. Men något nytt blir det!

Hur jobbar du med research under ditt skrivande?

Researchen är en stor del! Älskar den. Att intervjua massa människor om deras liv, uppsöka platser och ta in världar. Jag får aldrig nog av det. Skulle kunna arbeta som researcher på heltid om det fanns något arbete som såg ut så. Jag är faktiskt en mästare på att bli hembjuden till människor. En gåva god som någon!

Vad upplever du som jobbigast med att vara författare?

Det är den där disciplinen… Att sitta ner och skriva och inte hänge sig åt något annat. Det var inte lika svårt förut. Men i dessa tider, med alla sociala medier och allt plingande och… det är svårt. Att hitta lugnet. Jag måste stänga av allt. Rycker ut alla sladdar och för att dyka in i min egen värld. Sedan är det allt redigerande. När boken är skriven en första gång och du sedan måste skriva om, skriva om, ändra, korta, förlänga och det är inte så lustfyllt och tar en väldig tid. Men är direkt toknödvändigt. Utan den processen skulle mina böcker vara… inte så bra, haha.

Foto: Peter Knutson


Vad är du mest nöjd med/ stolt över? (Av det du har producerat i bokform.)

Det måste ändå vara Linas kvällsbok. Som handlar om min tonårstid. Att bli sig själv, att erövra sin egen plats, våga ta emot kärlek och nosa på sin sexualitet. Den blev film också, och jag är väldigt stolt över både boken och filmen. Att den berättelsen har betytt mycket för en massa unga tjejer gör mig supermallig!
Länk  till boken om någon är nyfiken:
http://www.albertbonniersforlag.se/Bocker/skonlitteratur-allmant/l/linas-kvallsbok/


Hur pass involverad är du i böckernas omslag? Vad tänker du om betydelsen av omslag? Varför såg första bokens omslag annorlunda ut? (se bilderna nedan)

Jag är väldigt involverad i dem. Har alltid valt formgivare och varit med under processen. När det gäller första Rosengäddaboken ändrade vi omslag till pocketen och de tre följande böckerna. Vi tyckte det första blev för gulligt och inte tillräckligt quorky, som ju Rosengädda faktiskt är. Omslaget signalerar ju vad man vill med boken. Vad läsaren har framför sig.

Bild från Piratförlaget där man ser hela Rosengädda-
serien, med den senaste boken överst.


Vilka är dina läsare?

Framförallt är det kvinnor. I alla åldrar. Från tonåringar till äldre damer. Jag älskar mina läsare. På bokmässan när det kommer fram många av dem, vill jag bara äta upp dem. Man kan liksom inte vara ond människohatare och älska Rosengädda.

Vad har du fått för läsareaktioner på Rosengädda-serien?

SÅ mycket värme och kärlek och pepp och folk lever sig totalt in i trakten och längtar till Rosengädda. Det är väldigt härligt som författare när det man själv hittat på blir som en verklighet för andra. En symbios som är svår att förklara. Men jag ÄLSKAR när läsare vill prata om Rosengädda och vi går in i det som om det vore ett verkligt ställe där människor lever sina liv på riktigt.



Foto: Peter Knutson

Var hämtar du din inspiration?

Från filmer och verkliga livet. Oavkortat.

Vad tror du är din styrka som författare?

Min humor och värme.

Vad vill du att läsaren ska ta med sig efter att ha avslutat en Rosengädda-bok?

Att tillsammans är vi jävligt starka och att vi inte ska vara rädd för att knacka på hos människor, vare sig rent själsligt eller fysiskt.



Vad anser du utmärker en bra bok?

Hm… svårt. Men svänget. Att det är rytmiskt och inte tråkigt. Vad som sedan är tråkigt är ju högst personligt. Men jag går igång på sväng. När det gäller både människor, film och böcker. Sedan kan det vara mörkt, ljust, snabbt eller långsamt.

Vilken är din favoritbok/författare?

Åh, vilken svår fråga. Jag älskar Karl-Ove Knausgårds böcker lika mycket som jag djupdyker rätt in i Jonathan Troppers världar och stannar till hos Helen Fieldings sjukt roliga drag och Anna Gavalda kan jag inte hålla mig ifrån… ja så där håller jag på.

Framtidsdrömmar? Planer framöver?

Just nu skriver jag tillsammans med Denize Karabuda på en tv-serie för SVT.  Det är småstad, det är 80-tal och det är tre generationer kvinnor som ger sig ut på jakt efter kärlek, sex och sig själva… Detta är både planen och drömmen i ett kan man säga!

Om du fick ge ETT råd till en blivande författare – vad skulle det rådet vara? 

Sätt dig på rumpan och skriv, det är enda sättet. Och ge inte upp. Tålamod och bra sittfläsk är författarens bästa vänner!



Foto: Emma Hamberg

Mötet med Emma:

Mitt intryck av Emma är en kvinna med otrolig utstrålning! Vissa människor har bara "det" lilla extra som bländar omgivningen och Emma tillhör verkligen den unika skara.




Jag upplever henne som varm, sprudlande, glad, uppmärksam och genuint intresserad av människor. 
Tack för intervjun och lycka till i framtiden! 😊
/Brabocker_books




Har ni missat min recension av Emmas senaste bok på Instagram?

Här kommer den igen:


Titel: Hjärtslaget i Rosengädda
Författare: Emma Hamberg @emmahambergskan 
År: 2017
Sidor: 406
Genre: Feelgood
Förlag: Piratförlaget @piratforlaget 

Handling:
Den fjärde och sista boken om Rosengädda är lite mörkare än de tidigare.
Saker sätts på sin spets åt alla möjliga håll.
Farbod och Tessans relation sätts på prov eftersom Farbod ständigt jobbar och är upptagen. Situationen tär på dem båda. Camilla tröttnar på Flatan som inte verkar ha några ambitioner i livet och vill därför ta en "paus". Chantelle har gjort slut med Bror, så en dag kommer han till stationshuset för tröst. Det blir så att både Bror och Flatan flyttar in hos Tessan och umgås i sin gemensamma hjärtesorg över att båda ha blivit dumpade.
Tessans dotter Marta vill helst av allt läsa böcker och umgås med den gamla godsägarinnan Charlotte, som Marta kallar sin bästa vän.
Mitt i alltihop står Tessan med en vattenläcka i huset och känsla av stor ensamhet. Alla verkar ha fullt upp med annat. Tessan börjar fundera på vem hon är och tänka på sin barndom. Tankar som leder till överraskande konsekvenser…
Boken är som de tidigare, en välskriven bladvändare. Som läsare fastnar man för alla karaktärer och vill hjälpa dem framåt i deras, stundom, dråpliga misslyckanden.
Serien knyts ihop på ett mycket bra sätt. Även om det känns vemodigt att lämna Rosengädda nu efter denna bok, så känns det ändå rätt. Tänk vad mycket som kan hända i livet om man bara vågar…! 😉😊💕✨📚

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar