tisdag 16 maj 2017

Bakom Boken - "Det havet gömde"


Intervju med Cecilia Lindblad




Jag och Cecilia åt lunch tillsammans i Stockholm. Vi lyckades få tag i ett bra bord och sitta lite för oss själva innan den värsta lunchrusningen satte fart.
Cecilia har skrivit två böcker, varav jag endast läst och recenserat hennes senaste "Det havet gömde."


Vem är hon egentligen, Bakom Boken?






Tre ord för att beskriva dig själv?

Glad, envis, otålig.

Hur kom det sig att du började skriva?

Jag har alltid läst böcker och började läsa i tidig ålder. Min mamma inte var så glad när jag började läsa pappas deckare. Men det var först för 7-8 år sedan då var jag nere hos mina föräldrar och läste en deckare på stranden, som allt förändrades. Plötsligt kom tanken till mig ”det här kan jag också göra”. Tidigare hade jag aldrig tänkt att jag skulle skriva en bok. Jag började fundera på hur jag skulle gå vidare med min idé. Jag bestämde mig för att gå kursen ”Skriva krim” på Ordfront, samt fördjupningskursen med Sören Bondeson. På kursen med Sören började jag skriva på min första bok och samtidigt fick jag feedback från mina kurskamrater under kursens gång. Tillslut kände jag mig färdig och skickade in manuset till de stora förlagen, men det hände ingenting. Då beslöt jag mig för att gå en webbkurs för Ann Ljungberg, ”Redigera romanen”. I samma veva hade jag träffat några författare som berättade hur det var att vara författare på Hoi förlag, vilket ledde till att jag skickade in mitt manus till Hoi - och där blev jag antagen!

Hur lång tid tog det från idé till färdig bok?

Första boken skulle jag säga tog totalt ca 4 år med avbrott och lite pauser.
Andra boken tog bara ca 1,5 år. Men det berodde på att jag redan en massa idéer klart för mig i huvudet.

Hur ser din skrivprocess ut? En vanlig skrivdag?

Jag får olika idéer, går och tänker länge för att sedan slå ihop dem. Först bara antecknar jag lite i min mobil. Jag har även en anteckningsbok som jag skriver i ibland. Sedan när jag väl bestämmer mig för att det ska bli en bok, så är jag väldigt strukturerad. Jag försöker ha vanliga arbetstider och arbetar väldigt målmedvetet. Jag skriver intensivt och ganska fort. Jag väntar inte på inspiration. Jag får ihop ett råmanus, som jag sedan ändrar jättemycket i. Början och slutet vet jag alltid. Sedan händer det massor med saker under tiden i mitten. Det är som om karaktärerna blir levande och lever sitt eget liv, då är det bara för mig att följa med. Vägen kan ändra sig ganska mycket, men slutet ändrar sig aldrig. Däremot kan hända att vissa karaktärer tas bort eller läggs till i samråd med min redaktör.

Berätta lite om dina böcker? Vem är huvudpersonen?

Jag tänkte direkt att jag ville ha en kvinnlig huvudperson. För mig är det lättare att skriva utifrån ett kvinnligt perspektiv, eftersom jag själv är kvinna. Samtidigt är det väldigt viktigt för mig med fler starka, kvinnliga karaktärer i litteraturen.
Min huvudperson är polis, heter Monica Blom och är 39 år. Jag tryckte att det var en bra ålder. Mitt i livet och med erfarenhet. Hon har svårt att hitta sig själv, men försöker ändå gå sin egen väg och vågar utmana. Hon har en självkänsla, trots att allt inte gå spikrakt för henne. Monica är en karaktär jag vill fortsätta skriva om.

Vilken typ av genre skulle du kalla din bok?

Jag skriver spänningsromaner. Jag vill inte skriva någon annan genre. Även om mina böcker känns lite snällare. Det är mest den här genren jag själv läser. Jag läser sällan feelgood eller chick-lit romaner själv, men det är en smaksak och inget som jag lägger nån värdering i.

Vilka läser dina böcker?

Det är nog mest kvinnor. Men på signeringarna har det faktiskt varit mycket män som köpt mina böcker. Det är en del som frågar om de kan köpa böckerna till sin äldre mamma, om boken är våldsam och liknande. Men det är det ju inte. Jag skriver spänning, men inte särskilt mycket våld. Så det passar människor som gillar deckare som inte innehåller så mycket våld. En lite snällare variant av deckare.

Vad tror du är din styrka som författare?

Jag har ett bra språk för att jag själv alltid uppskattar bra språk. Jag tror även att jag har något i karaktärerna som fängslar läsarna. Inte så mycket i själva kriminaldelen, utan mer i personlighetsskildringarna.


Vad är jobbigast med att skriva en bok?

Miljöbeskrivningar tycker jag är svåra. När jag själv läser böcker tycker jag att miljöbeskrivningar är jobbiga och hoppar lätt över dem. Det innebär att jag får anstränga mig när jag skriver, för att själv lägga in tillräckligt mycket miljöbeskrivningar. Trots allt så behövs de, för att kunna ge läsaren en förståelse av platsen och omgivningarna.

Du är även lektör, har du någon annan som läser dina manus?

Ja, absolut. Hoi har ju flera lektörer. Jag har även jobbat med en väldigt duktig redaktör då jag skrev min andra bok. Eftersom jag vet hur det är att få in manus från andra så tror jag att det är lättare för mig att förstå behovet av att någon annan behöver läsa mitt manus och se det med nya ögon. Man blir helt enkelt blind på sin egen text.

Var hämtar du din inspiration?

Mycket ifrån de böcker jag läser. Där får jag inspiration i språket. Hur författaren formulerar sig. Jag tänker mycket på HUR författaren skriver när jag läser en bok. Jag får även inspiration av att läsa lokaltidningen, där hittar man de små historierna som är så intressanta. Man tar något ur verkligheten och gör om det till en egen historia.

Var utspelar sig dina böcker?

Mina böcker utspelar sig i Skanör-Falsterbo, där jag växte upp. Idag bor jag dock i Stockholm, men jag har alltid mina rötter kvar och platsen betyder mycket för mig. Jag kommer stanna i Skanör-Falsterbo vad gäller mitt skrivande. Att skriva om Stockholm känns inte lika intressant, det är det så många som redan gör. Jag skriver om de personer som bor på en liten ort året om, inte semestergästerna. Jag rör mig även ut mot Vellinge, ut mot landet. Men inte längre bort än så.

Hur har böckerna mottagits där?

Mina böcker går bättre där än någon annanstans i Sverige. Jag tror att den lokala förankringen är väldigt viktig. Många vill ju läsa om platser som de känner igen.
Det finns en författarduo, Christina Olséni och Micke Hansen som också skriver om Skanör-Falsterbo, men de skriver kriminalkomedi med mycket humor – så man kan knappast säga att vi är några konkurrenter. Det är kul att Skanör-Falsterbo får uppmärksamhet.

Vilken författare ser du själv upp till?

När jag var ung läste jag mycket Agata Christie. Som vuxen har jag läst alla böcker av Elizabeth George och Peter Robinson. Jag läser dem gärna på engelska för att behålla språket. Av våra svenska författare läser jag gärna Arne Dahl och Åsa Larsson.

Vad är den bästa deckaren enligt dig?

Kanske ”Den hemliga historien” av Donna Tartt. Men det är svårt att välja ut bara en bok, det är bara den första bok som kommer upp i mitt huvud nu när du ställer frågan.
Bra deckare som jag läst i nutid är annars ”Kvinnan på tåget”, ”Jag lät dig gå”, ”Gone Girl”.

Vad har du för framtidsdrömmar?

Jag tog ett sabbatsår för att skriva och utbilda mig till lektör, det har varit jätteroligt och lärorikt. Men eftersom jag inte kan försörja mig på att skriva, så känns det som en bra balans att återgå till att jobba deltid med ekonomi igen. Jag kommer alltså jobba deltid med ekonomi och som författare/lektör vid sidan om. Vi får se hur det går. Just nu känns det som ett bra upplägg.

I somras hade jag äran att få lyssna till Peter Robinson på Crimetime Gotland. Han har ju skrivit ca 21 böcker idag, tror jag. Men han berättade att det var först vid hans 9e bok som han blev populär och han arbetade som lärare ända fram till hans 14e bok, då han övergick till att vara författare på heltid. Så det gäller att ha tålamod. Det tar tid att kunna försörja sig på att vara författare.

Jag har en bok till på gång i mitt huvud, men jag har ännu inte börjat skriva på den. Jag tänker inte att det ska bli en trilogi, eftersom jag inte haft någon speciell röd tråd genom böckerna. Mina böcker är mer som en serie. Men jag vet inte hur många delar serien kommer bestå av, det får vi se. Jag ser mig som en författare och jag tänker fortsätta skriva i framtiden oavsett vad som händer.



Mötet med Cecilia:

Mitt intryck av Cecilia är en kvinna som vet vad hon vill, bestämd i sina åsikter och som ser till att fullfölja vad hon beslutat sig för. Hon är samtidigt lättsam och skrattar många gånger under vårt samtal.


Tack för pratstunden och lycka till i framtiden! :)
/Brabocker_books










Inga kommentarer:

Skicka en kommentar